Usch..

En tjej skrev ett mejl till mej. Hon bad om hjälp att få tag i Kalle. Det var ett långt och ganska... Innerligt? Mail.


Ännu en gång slogs jag av hur mycket jag saknar honom, men vad gör man. Det kanske var mitt fel, kanske bådas.. Jag har bett om förlåtelse och han har, såvitt jag förstår, förlåtit mig. Men jag ser honom aldrig online på msn längre och jag hör aldrig av honom på annat vis heller..

Känns inte riktigt som om jag kan ringa honom bara sådär nu heller, han skrev nämnligen sist vi hördes av: "Jaja, låt mig bara vara ifred tills jag får ett genombrott iaf".
Det tolkade jag som att jag skulle märka när han var redo att ha kontakt med mej igen.
Ska skicka ett sms till honom nu, och bjuda in honom till min 20-års fest. Jag tror inte han tänker komma, men det kan vara värt ett försök, eller hur? :)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0